Arkivet

Detta nummer av Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift innehåller ett antal artiklar Om temat äldres alkoholmissbruk. Bakgrunden till artiklarna är det nordiska seminarium som ordnades av dåvarande Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning, numera Nordiskt välfärdscentrum Finland, i Stockholm i november 2008. Seminariet ordnades för att råda bot på okunskapen om hur den äldre befolkningen egentligen konsumerar alkohol och om vilka risker som är förknippade med alkoholbruk bland den växande äldre befolkningen. Vilka utmaningar kan man tänka sig att samhället står inför med allt fler äldre och i ett samhälle där alkoholen är allt mera tillgänglig och integrerad?

Artiklarna i detta nummer kan något precisera vår bild av de äldres alkoholkonsumtion i Finland och Sverige. Salme Ahlström med kollegor (2009) påpekar att Sverige och Finland tidigare skiljt sig från Sydeuropa på så sätt att de äldre åldersgrupperna hos oss druckit betydligt mindre alkohol än yngre. Nu tycks skillnaderna mellan åldersgrupper vara på väg att planas ut. Alkoholkonsumtionen har blivit frekventare hos äldre finländare och engångskonsumtionen större. Det är inte bara en effekt av att "den våta generationen" nått pensionsåldern. Nya fritidsvanor, en förändrad alkoholkultur och större ekonomiska resurser hos pensionärer är avgörande faktorer bakom konsumtionsökningen. Maria Abrahamssons (2009) artikel illustrerar med ett kvalitativt material hur radikalt alkoholens roll har förändrats i de personers liv som nu hör till de äldre i befolkningen.

Med konsumtionen följer ökade skador. Sulander (2009) noterar att de alkoholrelaterade dödsfallen i Finland fördubblats under de senaste två decennierna och att t.ex. äldre med höftbrott allt oftare rapporterats vara alkoholpåverkade. Hos de allra äldsta personerna, i den finska studien (Ahlström et al. 2009) de som är över 70 år, är dock bilden annorlunda och varken konsumtion eller alkoholrelaterade skador har märkbart förändrats. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och skador är inte minst i de äldsta åldersgrupperna u-format, noterar Sulander (2009). De som dricker mycket och de som inte dricker alls rapporterar mera funktionsnedsättningar än de med en konsumtion mellan 1–14 drinkar per vecka.

Sulander (2009) noterar att det inte finns någon internationell enighet om hur riskgränserna för äldre personer ska sättas. I Finland har man antagit samma norm som i USA, d.v.s. 7 glas per vecka och två glas per konsumtionsgång, men med betoning på individuella skillnader i tolerans, beroende på allmänkondition, medicinering etc. Lindén-Boström med kollegor (2009) använder AUDIT-frågor för att identifiera riskkonsumenter i ett stort svenskt surveymaterial. Med ett sammansatt mått av frekvens och mängd identifierades cirka 2 % av personerna mellan 65–74 år och kring 0,5 % bland dem som är 75–84 år gamla som riskkonsumenter. Procentuellt är det alltså en liten grupp. Man kan också notera att knappt 45 % av kvinnor över 80 i Sverige helt avstår från att dricka alkohol. Men i Sverige liksom i Finland kan man se en ökning av andelen alkoholkonsumenter bland äldre. Dryckesfrekvensen är nästan lika tät som bland yngre svenskar, medan intensivkonsumtionen är klart lägre. Totalt sett innebär det en ökad alkoholkonsumtion bland äldre, vilket också medför en ökning av skadorna. Detta gäller för båda könen och fram till 80 års ålder. Totalkonsumtionsmodellen gäller också för den här åldersgruppen, konstaterar således Mats Ramstedt (2009).

Oron för den tickande äldrebomben är stor framförallt i Finland, där ålderspyramiden snart ser ut som en upp-och-nedvänd pyramid. Det blir en utmaning för preventionen att förebygga en ökning av alkoholskadorna hos de äldre, med beaktande av att riskgrupperna är små och de äldre medborgarna en mycket heterogen grupp. Artiklarna i det här numret tyder inte på att det finns skäl för panikreaktioner. Och om man betänker att en viktig förklaring till den ökade alkoholkonsumtionen är de äldres starkare köpkraft kan pessimisten t.o.m. förutspå att utvecklingen av pensionsmedlen ganska snart kommer att ha en bromsande effekt på konsumtion och skador.

* * *

Från 1 januari 2010 kommer Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift att utges av Nordens Välfärdscenter, en nybildad institution under Nordiska Ministerrådet, i vilken den tidigare Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning integreras. I ett kontrakt som gäller två år framåt överförs utgivningen från Institutet för hälsa och välfärd, som samtidigt förbinder sig att understöda NAT, till en början generöst men efter några övergångsår i paritet med det stöd NAT nu får från Statens Folkhälsoinstitut i Sverige, Sundhedsstyrelsen i Danmark och SIRUS i Norge. Redaktionen är mycket nöjd över denna lösning. Vi knyts ännu närmare till de nordiska forskarnätverken på området och kan fortsätta att vara ett forum för forskning och forskningsförmedling. Vi tackar alla dem som bidragit till att möjliggöra lösningen, såväl i tidskriftens gamla som nya organisationer.